My family in London

Imorgon får vi reda på vilken skola Olivia börjar på i höst. Hon börjar alltså "6årsgruppen", ja vad ni nu kallar det!? Här kallas det reception... och barnen börjar när dem är 4 - 4,5 år.
Det känns både roligt och lite småsorgligt på samma gång. Sentimental som man är. Jag har vart hemma-mamma till henne (till och från) sedan hon föddes. Så att lämna henne 6timmar om dagen 5 dagar i veckan känns rätt-så-jättestort. JA, lite separationsångest ifrån min sida.

Det enda positiva i det hela är att jag kan ge bebis precis lika mycket ensamtid som jag kunde ge Olivia i början av hennes liv. Vi kan gå på playgruops och på andra aktiviteter med mammavänner, medan Olivia har roligt i skolan. Hon älskar sitt "dagis" så jag hoppas att hon älskar skolan precis lika mycket. (!!)

Vi har ett helt halvår kvar dock! Inklusive det långa sommarlovet. :)
Ett gäng foton ifrån parken igår ↓ 

De senaste veckorna när Olivia gör något hon inte får och jag säger till henne, tittar hon på mig och säger med världens lugnaste röst "sooorry mummypig".
Haha! Hon känner mig. I dessa dagar är det precid vad jag känner mig som. Jag hade kanske sagt elefant, men gris passar också. En hungrig sådan. :)